Dagarna går
Som jag säkert redan skrivigt så bor vi hos min syster i hennes och mammas lägenhet. mamma bor i stugan över sommaren. Och att bo 3 vuxna och 2 barn på så liten yta är verkligen på frästande. Man tänker många gånger - nä nu vill jag hem. Och så kommer man väll känna en bra tid fram över men för tillfället finns det inget som heter "hem". man får ta en dag i taget och se var den leder en. förhoppningsvis flyttar vi till en ny lägenhet till helgen eller rättare sagt på söndag i såfall. vi hoppas iallafall att den ska vara klar då.
Jag skrev förra gången att jag skulle skriva här om känslorna den dagen vi gick in lägenheten igen efter branden. Och det var verkligen känslo laddat. Redan när vi möttes av stanken i trappan började hjärtat slå hårda snabba slag. och tårarna var framme. När vi sen öppnat dörren till lägenheten så fick jag panik. det första man ser när man kommer in är svarta väggar svart tak och skitiga väggar. tapeter som hänger från väggarna ett riktigt kusligt övergivet ställe. lite längre in rakt fram står min och dennis säng. där låg jag och sov när elden startade och nilo låg hos mig när det brann i hans rum. Kuddarna är formade efter våra huvuden som legat där den morgonen.
Sedan går vi ut där ifrån igen och tittar mot den långa hallen och änu ett slag i magen och alla bilder spelas upp i huvudet av denna morgonen. Sååå mycket rök och inget syre alls. så svart det var redan då och VARMT. i den långa hallen är det också svart över allt. även där hänger tapeterna och man ser en orange nyans på tapeten som funnits under det vita väggarna. Tittade på väggen där dennis hade hängt upp våra förstorade foto på barnen och där finns inget kvar. till och med ramarna hade brunnit upp och glaset smällt. En ram i mitten hängde kvar i metall men bilderna var borta. Sen tittar vi in i nilos rum och där är det bara helt svart. Dörren han hade var bara aska på golvet. ALLT i hans rum var upp bränt. sängen stod det en liten bit kvar av men allt annat var borta. Gaderoberna var nästan helt borta dom också. Det känndes verkligen inte roligt att se rummet. och många tänk om dök upp i huvudet igen. tänk om han inte vaknat av att det brann i hans täcke. USCH.......
Sen tittade vi in i köket. nästan allt står precis så som man lämnat det förutom att brandmännen har slängt runt med mycke när de släckt elden och tagit sig genom röken för att leta efter nellie som de trodde var kvar. Stora rummet blev också en chok att se. Allt var vitt innan väggar och tak. nu ser det ut som en skräckfilm, där något svart runnit ner över hela väggarna och alla sakerna. Allt är förstört där.
Sedan tittar man in mot nellie´s rum och tänker där måste verkligen funnits något övernaturligt på hennes rum. en skyddsängel som hållt rök, aska och eld borta från just henne. för hennes rum ser nästan helt oförstört ut. visst där är rök skadat och aska på hela golvet osv men det är fortf revativt ljusa väggar och grejor om man jämför med resten av lägenheten. och så kollar man ut genom fönstret där nellie stod och försökte få upp fönstret i ren panik. som fyra åring måste det vara väldigt långt ner till marken. det tyckte iallafall jag när jag tittade ut. men jag är stolt över nellie att hon trots allt tog sig ut till Carolina den dagen, att hon var så modig.
Det var ingen trevligt återkommst till lägenheten. Vi har längtat hela sommaren att få flytta in där och vi hade verkligen inte kunnat önska oss en finare lägenhet. men att bo där blev inte lång varigt. 3 dagar och den 4 morgonen bran det ner. Hann ju tyvärr inte ta några bilder när vi hade flyttat in men när de höll på att renovera lägenheten när den nästan var färdig då var vi där och tittade och tog foton. så jag har lagt ihop före och efter foto och det är sjukt vad en brand kan förstöra allt man har på så kort tid...
