6 månader (skulle publiserats den 27 Dec)
Ett halv år har gått riktigt fort.Och han bara växer. Han är mammas lilla pojke. För 6 månadersen låg man alltså på BB och krystade fram den underbaraste lilla pojken jag någonsin sett. Han är min bara min :P Han är så underbar. Mitt hjärta brinner så starkt för honom. min lilla Glader.
Från början då. Lite tankar och hur jag upplevt tiden sen nilo kom till världen, vet igentligen inte varför jag fick för mig att skriva om detta nu. men det är kanske lite bra för er att läsa för er som vill komma mig lite närmre i livet och som person.
Min Lille Nilo kom till Världen den 27 December 2008. kl var en minut i ett på natten. När han kom upp på min mage. han var så fin redan från första stund. Äntligen var min alldeldes egna son ute i stora vida världen. vi mös och Pappa dennis och mormor var där vid vår sida. och fick också pussa på honom en liten stund. en timme där efter kom morfar och moster också till BB mitt i natten :P Sedan åkte alla hem igen utom Pappa dennis som blev kvar, trött som han var så somnade han. Sen gick jag in i duchen och duchade lite. mitt i natten det också :P Då somnade Nilo hos sin pappa så sött :) Jag kunde varken sova eller få nog av att titta på mina älskade pojkar. när kl började närma sig halv 7 på morgonen, ringde jagpå klockan och berättade att jag ville hem nu. jag var redo för att stå på egna ben och åka hem. schokad som sköterskan var sa hon till mig att vi iaf fick vänta tills dom var klara med papper arbetet och att vi fick åka efter en halvtimme då det hade gått 6 timmar efter att han var född. och kl 7 kom dom in med papperna. och då var vi redan påkläda och klara att¨åka hem. När vi kom hem fick jag äntligen lite ro i kroppen och kunde sova. kl 12 kom Nellie hem. Det ögonbliket vi hade längtat efter. När storasyster nellie äntligen fick träffas sin lillebror. hon var inte så värst intresserad. Hon lyfte på filten ha låg under och kollade lite hur han såg ut. sen ville hon leka :P men fram mott kvällen var hon både trött efter allt folk som varit här och så var hon ändå lite nyfiken på vem den där lille killen var som låg så snällt och tyst under filten. Hon fick hålla honom och krama och pussa lite på honom. Sen somnade hon. Dagarna där på var det mycke känslor och gråt från mig. hade en , vad dom nu kallar det baby blues, kanske ?? Jag oroade mig för mycke för vad som skulle hända hur framtiden skulle se ut. och hur det skulle gå. Lite tankar jag hade var, Klarar jag två barn själv när dennis jobbar borta?, kommer dennis lämna mig om han tycker det blir för mycke?, Är jag en bra mamma?, kommer nellie att tycka om honom eller kommer hon bli ledsen för att hon inte är mamma´s första priotering nu, att hon får dela den platsen med någon annan ?... Jag grät så klart av lycka också. dagarna efter förlossningen kunde jag bryta ihop och stor gråta bara jag tittade på Dennis, Nilo eller Nellie. Hur kunde jag ha den otroliga äran att få ha dom tre underbara personerna i mitt liv? , vad hade jag gjort för att förtjäna dom? Man vet inte varför man gråter riktigt, man bara grät. Kände mig på trängande när vi gick iväg någonstans, här kommer jag och mina två barn och en massa saker. typ. Nä men det kändes konstigt det känndes som att jag tog för stor plats med mitt liv hos andra. men det var väll den där baby bluesen som fick en att känna så. Sen gick dagarna och dennis skulle åka iväg efter sina 10 pappa dagar. och dom dagarna var jobbiga det var dom . en snart 2 åring som trotsade. och ett spädbarn som behövde all uppmärksamhet. medans storasyster behövde precis lika mycke . det blev många gånger för mycke. en vecka där efter började nellie på dagis igen . och det gick bra. visst var det många arga blickar från nellie då alla kom frem och tittade på Nilo. det var ju hennes kompisar inte "den där lille nya´s" kompisar. som hon säkert tänkte då. Samtidigt som hon gick till försvar och skyddade sin lillebror så att ingen kom för nära honom. Det är otroligt svårt att förstå och veta vad som försigår i ett sådant litet huvud. många gånger fick han sig några smällar. och många gånger blev hon arg när jag höll nilo. hon ville ha mmma för sig själv. Men ju mer nilo vuxit, desstu mer har nellie lärt sig acceptera honom. Dom första 3 månaderna var ju inte så roliga för nellie då han mest bara låg ner. eller var i mammas famn. men sen runt 4 -4½ månader när han lärde sig sitta och låg mer på filt på golvet och lekte. då började hon också skoja lite med honom. hämtade leksaker till honom. och givetvis fanns det bra dåliga dagar ibland och bra dagar ibland. Hon vill ibland vara en bebis precis som Nilo och vill ha napp och flaskan ska hållas till henne och hon låssats gråter som ett litet spädbarn. och man får ju bara låta henne vara en liten "Bebis" för en stund. sen kommer hon ju på sig själv. om jag är en "bebis" då får jag ju inte göra vissa saker som en större flicka får. visst har det varit rätt så jobbiga 6 månader. men man ser att det blir bättre med tiden . och det är väll det som får ett att fortsätta se framåt. Nellies trots har ju lugnat ner sig några hg. Hon lyssnar mer och pratar, Massor mer. Nilo börjar leka allt mer. och intressera sig för allt som ser roligt ut. när Nellie showar så sitter Nilo så sött och tittar på och skrattar åt henne. och då gör hon sig till mer och tycker att det är roligt :) Samtidigt som hon försöker bestämma lite mer över honom nu. - Nilo, nej du får inte. och - Nilo, nej inte den. - Nilo ta den här iställer. När jag gör ve en flaska till nilo brukar hon uppehålla honom genom att stå och berätta för han var mamma gör. - Mamma, kommer Nilo. - Nej Nilo, inte gråt. - Mamma gör maten, Nilo. - Nu Kommer mamma. osv. Hon tar väll mer ansvar kan man väll säga. det är iaf skönt. att jag har en liten hjälpreda här hemma när dennis jobbar borta. men till nilo nu då och hans utväkling. Han har ju växt enormt mycke. Från 53 cm till 71, från 3,9 kg till 9,5 kg (enligt sista besöket på bvc för 3 veckor sen.) . Han har även då lärt sig sitta, stå i kryp position, kan åla sig fram efter något på golvet, , har fått 2 små tänder, Säger Mamamama. osv. Tiden går fort. Nu har han firat sin första jul och snart firar han sitt första nyår. 2009 blir ju även det ett händelserikt år. Nilo kommer ta sina första steg, börja säga några få ord Fira sin första födelsedag. osv. Med detta vill jag bara säga, jag älskar mina barn så inerligt mycket, Dom får mig verkligen att se ljust på livets glada stunder. och dom gör mitt hjärta rödare än någonsin och får min puls att slå kullerbyttor. dom är allt och mer där till. Jag Älskar mina barn. Nellie & Nilo , Ni betyder allt för mig.
Det är mer inriktat på Nilo i detta inlägget eftersom det är hans 6 månaders dag idag.
och lite foto på honom genom hans 6 första månader.
Alldeldes ny
1. Mormor & Lille Nilo på BB
2. Morfar & Lille Nilo på BB
3. Pappa & Son Vilar
4. Nilo innan hem färden
5. Mamma & Son Utanför BB på väg hem
6. Storasyster håller Lillebror
1-6 månader gammal.